Så här skapas nya våtmarker
En första bedömning
Det praktiska arbetet med att anlägga våtmarker och dammar omfattar många olika moment. Steg ett är att hitta lämpliga platser i landskapet. Mestadels har detta arbete bestått i att ta emot intresseanmälningar från markägare efter det att information spridits om projektet i tidningar, broschyrer och vid informationsmöten. Inkomna anmälningar har bedömts efter potentiell nytta för miljön, tekniska förutsättningar och eventuellt motstridiga intressen. De flesta föreslagna platserna har besökts i fält som underlag för bedömningen.
När en plats bedöms vara lämplig inhämtas uppgifter om området: Hur har området sett ut tidigare? Finns fasta fornlämningar? Är området skyddat på något sätt? Finns något dikningsföretag att ta hänsyn till? Vilka naturvårdsvärden berörs?
Detaljprojektering
Om platsen fortfarande bedöms som intressant kan arbete inledas med att mäta in höjdförhållanden och i detaljstudera eventuella dräneringssystem, rör och ledningar som kan komma att beröras. Därefter presenteras ett förslag till utformning av våtmarker eller dammar som ska diskuteras med markägare och brukare. När förslaget bearbetats skickas underlag för samråd och ansökan om investeringsstöd till Länsstyrelsen. Samråd sker också med berörd kommun och när så är lämpligt med grannar och företrädare för eventuella dikningsföretag.
Om också Länsstyrelsen bedömer projektet som lämpligt och samråden i övrigt inte visat på några hinder, fortsätter arbetet med detaljprojektering och ta fram underlag för upphandling av entreprenad. I detta arbete ingår ofta en geoteknisk undersökning. När ritningar och beskrivningar av den planerade anläggningen är klara tecknas ett förhandsavtal med berörda markägare och en entreprenör handlas upp för genomförandet.
Samråd, anmälan, tillstånd och dispens
Anläggning av dammar och våtmarker kräver normalt samråd med länsstyrelse enligt miljöbalken. Från 2007 gäller anmälningsplikt för våtmarker med storlek upp till fem hektar. Även omgrävning av mindre vattendrag är anmälningspliktiga. Om det är uppenbart att allmänna eller enskilda intressen inte skadas behövs inga ytterligare tillstånd. Om risk för skada finns måste tillstånd sökas hos miljödomstolen. En tillståndsansökan med miljöprövning i domstol är ofta en relativt omständlig och både tids- och kostnadskrävande processedur. Anläggning som kommer att påverka biotopskyddade miljöer, såsom öppna diken och märgelgravar, eller som ligger inom strandskyddat område, kräver dispens från länsstyrelsen eller i vissa fall kommunen.
