Näringsämnen

Kväve

Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) i våra hav. Luftföroreningar från trafik och industrier innehåller kväveoxider som fastnar i skogens träd, och förs med nederbörden ner i marken. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luft-föroreningar, genom läckage från jordbruksmark och skogsbruksmark samt genom utsläpp av avloppsvatten.

Variationen i kvävehalterna mellan de övre delarna i avrinningsområdet och mynningen är relativt liten. Medelhalterna är ca 4-9 mg/l i huvudfåran och i biflödena Torrebergabäcken och Spångholmsbäcken är kvävehalterna ca 3-7 mg/l. De största källorna i avrinningsområdet som bidrar till kvävetillförsel till ån är läckage från åkermark och utsläpp från avloppsreningsverk/dagvatten. Jordbruket beräknas stå för ca 90% av den totala belastningen.

Årligen transporteras ca 450 ton kväve (medelvärde 1990-2017) till Öresund från Segeå.

Fosfor

Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet för växter i sötvatten, och alltför stor tillförsel kan medföra alggrumliga sjöar och ökad igenväxningstakt i sjöar och vattendrag. Årsmedelhalterna av fosfor i Segeås huvudfåra varierar mellan 0,1-0,15 mg/l, men med halttoppar på över 0,2 mg/l.

Fosfortransporten till Öresund är ca 9 ton/år (medelvärde för perioden 1990-2017).

Sök resultat

Vill du söka eller ladda ner resultat från vattenundersökningarna kan du göra det här.

Har halterna minskat?

Det finns en tendens till minskande halter av kväve och fosfor i Segeå (många andra vattendrag i södra Sverige delar denna tendens). Halterna varierar starkt mellan olika år och är beroende av nederbördsmängderna. Det vattenvårdsarbete som hittills bedrivits har dock gjort nytta.

Grovt beräknat har de våtmarker som anlagts i segeåprojektet 2000-2018 tillsammans renat cirka 1,5 ton fosfor och 30 ton kväve. Beräkningsunderlaget för dessa siffror är hämtat från vattenkemiska effektundersökningar. Fosfor hamnar i sediment och tas upp av växter. En del av kvävet omvandlas till gas och går upp i luften, och en del hamnar i sedimentet eller tas upp av växter.

Reningen i våtmarkerna varierar i verkligheten från år till år, och transporten av både fosfor och kväve i ån varierar som synes kraftigt. De år det regnar mycket blir flödena, och således transporterna höga. De minskade transporter av näringsämnen som kan ses under åren 2001-2018 beror ungefär till hälften på att flödena har minskat under denna period. Den andra hälften av minskningen beror på de åtgärder som har gjorts med anläggandet av våtmarker och på lantbrukets arbete med minskade näringsläckage.

Transporter till Öresund

I diagrammen nedan redovisas tranporterna av kväve och fosfor till Öresund under perioden 1990-2018. Ytterligare information om näringsämneshalter och andra vattenkemiska provtagningar hittar du här.

Kvave06_380px.jpg

Fosfortranport 1990-2006

logotyp(2).png

Burlövs kommun

lund.gif

malmo_stad_logga_farg-copy-2.png

Staffanstorp-2014.pngsvedala_logoCMYK.png

Trelleborg.gif

Vellinge.jpg